Svenska för föräldralediga

Regeringen föreslår i höstbudgeten att medel ska tillföras insatser för nyanlända och utrikes födda föräldralediga. Satsningen syftar till att förbättra utrikes födda föräldraledigas språkkunskaper.

• Längre föräldraledighet kan förlänga framför allt kvinnors etableringstid och även innebära avbrott från tidigare studier i svenska språket, vilket kan innebära en tillbakagång i språkutvecklingen.
• För att snabba på etableringen i samhället såväl som arbetslivet är språkundervisning under föräldraledigheten en viktig insats.
• Studieförbunden har bred erfarenhet av att arbeta med utrikes födda i olika delar av etableringen. Studieförbunden har byggt upp värdefulla kontakter med målgruppen genom insatserna Svenska från dag ett och Uppsökande motiverande studieförbundsinsatser. Studieförbundens verksamhet utgör en viktig brygga mot andra samhällsinsatser.
• Satsningen har sedan start inneburit att deltagare inom målgruppen beretts möjlighet att lära sig svenska och få en grundläggande förståelse om det svenska samhället.
• Satsningen kan på sikt bidra till ökad sysselsättning bland framför allt nyanlända kvinnor. Förslaget kan även förkorta tiden i SFI och förbättra möjligheter till etablering i samhället.

Frågor och svar

Vad innebär förslaget?

Studieförbunden tillförs medel för att bidra till etableringen av utrikes födda föräldralediga, särskilt kvinnor, i arbets- och samhällslivet. Satsningen består av två delar, dels medel som fördelas via länsstyrelserna på utgiftsområde 13 Nyanlända invandrares etablering, dels medel till folkbildningen på utgiftsområde 17 Folkbildning. Medlen till folkbildningen avser en ny satsning och pågår t.o.m. 2022 och uppgår till 10 miljoner kronor år 2020, 40 miljoner kronor år 2021 och 40 miljoner kronor år 2022.

Insatsen syftar till att förbättra utrikes födda föräldraledigas språkkunskaper, ge ökad kunskap om det svenska samhället samt öka delaktigheten i samhället.

Insatserna kan t.ex. bestå av särskilda studiecirklar i svenska språket för föräldralediga där de får möjlighet att öva och använda språket mer fördjupat i syfte att nå en snabbare progression. Satsningen kommer även innebära en mötesplats för föräldralediga och utgör en brygga till samverkansparter.

Vilken är målgruppen?

Medlen som fördelas via folkbildningen riktas till utrikes födda föräldralediga, särskilt kvinnor träffas av insatsen eftersom de i högre utsträckning än män använder föräldrapenning. Medlen som fördelas via länsstyrelserna riktas i huvudsak till nyanlända som är föräldralediga eller borta från arbetsmarknaden för att ta hand om små barn. Asylsökande som har små barn kan också omfattas.

Varför görs detta?

• Utrikes födda har i genomsnitt lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda, det gäller särskilt utrikes födda kvinnor. Föräldraledighet kan förlänga framförallt kvinnors etableringstid och även innebära avbrott från tidigare studier i svenska språket vilket kan innebär en tillbakagång i språkutvecklingen.
• För att snabba på etableringen i samhället såväl som arbetslivet är språkundervisning under föräldraledigheten en viktig insats.
• Folkbildningen kan genomföra verksamhet som tar hänsyn till både barn och föräldrars olika förutsättningar och behov. Insatsen utgör en viktig brygga in i det svenska samhället.
• Studieförbunden kan även genom sina arbetsmetoder och öppna förhållningssätt bidra till att stärka deltagarnas kunskaper även i normer och värderingar samt öka kunskapen om Sverige som demokrati.

Kommer satsningen att ha en positiv inverkan på arbetsmarknaden och hur?

Att ta tillvara den första tiden med etableringsinsatser eller under föräldraledighet är viktigt för en effektiv etablering i arbetslivet. Förslaget kan även förkorta tiden i SFI och förbättra möjligheter till etablering i samhällslivet.